Ny sajt: www.stathelp.se

Hej! Det här är det första inlägget jag skriver på den här sajten på över tre år – som synes uppdaterar jag den inte med nytt material längre. Anledningen är att jag själv inte längre undervisar studenter i SPSS. Det är dock många som fortsätter att besöka SPSS-akuten, vilket är roligt – sedan starten har den haft mer än två och en halv miljon sidvisningar!

Jag har dock startat en ny sajt, med till hur man gör statistiska analyser i programmet Stata, i samma anda som här på SPSS-akuten. Adressen är www.stathelp.se.

Du är antagligen på den här sajten för att du behöver hjälp med just SPSS, men om det skulle vara så att du också arbetar i Stata rekommenderar jag ett besök! Där uppdaterar jag kontinuerligt med nytt material, både på svenska och engelska. Kanske kommer det också att komma guider till andra statistikprogram, längre fram.

Kanske kan det vara till någon hjälp!

Med vänliga hälsningar
Anders Sundell

 

SPSS-akuten på Youtube

En ovetenskaplig undersökning visar att instruktionsfilmer verkar vara något som efterfrågas! Jag har investerat i en bättre mikrofon och kommer framöver lägga upp filmer på SPSS-akutens Youtubekanal, som man hittar här:

Till att börja är min plan att göra filmer till de mest populära guiderna här på bloggen, så att det ska gå att välja på antingen text eller film. Men om jag kommer på något bra kanske det också blir filmer om nya typer av analyser.

Hur som helst kommer jag inte skriva nya inlägg när det kommer nya filmer, utan bara lägga till dem i de relevanta existerande guiderna.

Om man vill veta när det kommer nya filmer kan man däremot prenumerera på Youtubekanalen. Hittills har jag gjort tre stycken, alla om regressionsanalys. Och som sagt, kommentera gärna här eller på Youtube vad som är bra eller kan göras bättre.

/Anders

 

Videoguider

Nu är det dags för ett experiment på SPSS-akuten, nämligen videoguider. Tanken är att komplettera textinstruktionerna med kortare filmer som visar var man ska klicka och hur man ska tolka resultaten. Jag filmar skärmen och pratar till.

Den första guiden jag gjort är till enkel regressionsanalys med en beroende och en oberoende variabel. Jag har lagt till filmen i slutet på det vanliga inlägget om regressionsanalys.

Är detta något ni vill se mer av på SPSS-akuten? Om så är fallet kommer jag nog att fylla på allt eftersom, och eventuellt investera i en bättre mikrofon än det mobilheadset jag använde i det här första experimentet.

Lämna gärna en kommentar med respons på vad du tycker om idén som helhet och om det är något speciellt jag bör tänka på när jag gör själva filmerna.

/Anders

Regressionsanalys: Interaktionseffekter med kontinuerliga variabler

I det här inlägget ska vi:

  1. Gå igenom när man kan använda interaktionseffekter med kontinuerliga variabler
  2. Hur man gör en sådan analys
  3. Hur man räknar ut effekten vid olika värden av den modererande variabeln
  4. Hur man räknar ut konfidensintervallen

Ett bra verktyg när man vill pröva olika hypoteser är att göra en regressionsanalys med interaktionseffekter, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Man utgår i modellen från att effekten av en oberoende variabel beror på värdet av en annan oberoende variabel, vilket ofta är rimligt att anta.

I den tidigare guiden skrev jag om hur det här går till när den modererande variabeln (alltså den som avgör vilken effekt den andra variabeln har) är en dummyvariabel, det vill säga har bara två värden. I det här inlägget tänkte jag istället skriva om hur man göra när man har två kontinuerliga variabler, alltså skalor.

Fortsätt läsa ”Regressionsanalys: Interaktionseffekter med kontinuerliga variabler”

Guide: Stapeldiagram med error bars

Guide: Stapeldiagram med ”error bars”

I den här guiden ska vi gå igenom:

  • Varför det kan vara intressant att göra ett stapeldiagram med error bars
  • Hur man gör ett stapeldiagram med error bars
  • Hur det förhåller sig till signifikanstestning med ANOVA

När man redovisar resultat från statistiska analyser bör huvudmålsättningen vara att det ska vara så enkelt som möjligt för läsaren att förstå vad man har kommit fram till. Ett bra medel för att göra det lätt för läsaren är att använda olika typer av grafiska diagram. Ett diagram som många förstår och snabbt ger en överblick är stapeldiagram. De lämpar sig till exempel väl för at redovisa medelvärden i olika grupper. I experimentella studier är det vanligt att man redovisar medelvärdena i de olika experimentgrupperna med ett stapeldiagram, och så gör man sedan den riktiga analysen med en ANOVA.

Man kan också lägga till ”error bars”, streck som visar konfidensintervallet kring medelvärdena för att ge läsaren en indikation på om det är troligt att medelvärdena är signifikant åtskilda.

Fortsätt läsa ”Guide: Stapeldiagram med error bars”

Spelar skalnivåerna i SPSS någon roll?

En viktig sak att tänka på när man gör statistiska analyser är vilken skalnivå variablerna man använder sig av befinner sig på.

Frukt

Nominalskalor är kategoriseringar. Variabeln ”Frukt” är till exempel en nominalskala – det finns bananer, päron, äpplen och så vidare. De är olika, men ingen är mer ”frukt” än någon annan. De går inte att rangordna.

Ordinalskalor är kategoriseringar som dessutom har en inbyggd rangordning. En skala som har alternativen ”Mycket bra” ”Ganska bra” ”Varken bra eller dåligt” och så vidare är till exempel en ordinalskala. ”Mycket bra” är bättre än ”Ganska bra”, men det går inte att avgöra om avståndet mellan ”Mycket bra” och ”Ganska bra” är lika stort som avståndet mellan ”Ganska bra” och ”Varken bra eller dåligt”. Det kallas att skalan inte har ”ekvidistans”.

Intervallskalor är kategoriseringar, har rangordning, och ekvidistans. Centimeter är en sådan skala. 5 cm är mer än 4 cm, och avståndet mellan 5 och 4 cm är lika stort som avståndet mellan 4 och 3 cm.

Vilka analystekniker man kan använda sig av beror på vilken skalnivå variabeln befinner sig på. Man kan till exempel egentligen bara räkna medelvärden på intervallskalor. Det är ju befängt att försöka räkna fram ett medelvärde på två bananer, ett päron och en apelsin. Väldigt många analystekniker bygger på att man räknar medelvärden (till exempel t-test, ANOVA, regressionsanalyser), vilket gör att den beroende variabeln måste vara på intervallskalenivå. Det är dock inte helt ovanligt att man av bekvämlighetsskäl gör sådana analyser på ordinalskalor ibland också, men det är alltså inte statistiskt korrekt.

I SPSS kan man ställa in vilken skalnivå variablerna befinner sig på. Alternativet ”Scale” motsvarar intervallskala. De inställningarna påverkar däremot inte analyserna. SPSS protesterar inte om du använder en nominalskala som beroende variabel i en regressionsanalys. Det måste man hålla koll på själv.

Det enda fallet där det spelar roll, vad jag vet, är när man gör grafer. Då är det viktigt att inställningarna är de rätta.

Guide: Regressionsdiagnostik – heteroskedasticitet, del 1

I detta inlägg ska vi gå igenom problem med heteroskedasticitet (och inte bara hur svårt det är att stava och uttala). Heteroskedasticitet är ett av de vanligare problemen som kan uppstå i, och försvåra tolkningen av, en regressionsanalys. Heteroskedasticitet innebär i korthet att variansen hos feltermerna inte är konstant; det vill säga att, när värdet på oberoende variabel (x) ökar, så minskar eller /ökar den oförklarade variationen i beroende variabel (y). Är spridningen jämn råder motsatsen homoskedasticitet.

Fortsätt läsa ”Guide: Regressionsdiagnostik – heteroskedasticitet, del 1”