Läsarfråga: Interaktionseffekter med kontinuerlig variabel

Q: Jag läste inlägget om regressionsanalys med interaktionseffekter och förstår hur det går till, men finns möjligheten att göra samma sorts av analys på en variabel som inte är en dummy-variabel? Om så är fallet, hur tolkas resultatet?

Fortsätt läsa ”Läsarfråga: Interaktionseffekter med kontinuerlig variabel”

Kontrollera för relevanta variabler

Här kommer ett inlägg som inte handlar om SPSS direkt, men som visar vikten av att kontrollera för relevanta variabler. På Dagens Samhälle är en av de mest lästa artiklarna ”Danderyd bäst på skola”. Man lyfter där fram Danderyd som en kommun som har uppnått väldigt goda resultat i skolan. I anslutning till detta presenterar man också en lista över ”Kostnad per betygspoäng”, där man tagit kostnaden per elev (exklusive lokaler) delat med snittbetyget i poäng. Ju lägre kostnad per poäng, desto bättre, är tanken.

Fortsätt läsa ”Kontrollera för relevanta variabler”

Läsarfråga: Skapa index

Q: I ett enkätmaterial som handlar om miljö har jag funnit en fråga om transportbeteende som är min beroende variabel. Problemet är bara att den är uppdelad i fem kategorier av samma fråga och sedan har varje kategori sex svarsalternativ. Jag skulle behöva skapa ett index av dessa fem för att kunna få en variabel som jag kan kalla ”transportbeteende”. Just nu har jag fem beroende variabler känns det som. Är det en bra idé att skapa ett index? Hur går jag tillväga?

Fortsätt läsa ”Läsarfråga: Skapa index”

Lögn, förbannad lögn och statistik

Statistik är ett utmärkt verktyg för att undersöka saker i samhället. Men statistiska undersökningar bygger sällan på totalurval, dvs att man undersökt alla de enheter man är intresserad av. Istället använder man sig av slumpmässiga urval. Om man till exempel vill veta hur många av Sveriges väljare som kan tänka sig att rösta på socialdemokraterna är den säkraste metoden naturligtvis att leta upp varenda väljare och fråga dem. Eftersom det är ganska opraktiskt väljer man istället ut ett par tusen väljare slumpmässigt, och frågar dem. Man antar sedan att de är representativa för resten av befolkningen. Men den här metoden gör att det blir en viss osäkerhet kring resultaten, en felmarginal. Utifrån felmarginalen kan vi sedan ta fram ett konfidensintervall. Vi kan sedan med en viss procents säkerhet, till exempel 95 procent, säga att det sanna värdet befinner sig inom konfidensintervallet.

Fortsätt läsa ”Lögn, förbannad lögn och statistik”

Orsakssamband eller inte

Som forskare försöker man förklara fenomen av olika slag. Inom samhällsvetenskap innebär det ofta att man letar efter samband mellan olika variabler. Om man vill besvara frågan ”Varför kommer brandkåren?” kan det vara vägledande att se efter vilka hus som har brunnit och inte. En statistisk analys skulle visa att brandmännen mycket oftare kommer till hus som brinner än till hus som inte brinner.

Fortsätt läsa ”Orsakssamband eller inte”