Statistik är ett utmärkt verktyg för att undersöka saker i samhället. Men statistiska undersökningar bygger sällan på totalurval, dvs att man undersökt alla de enheter man är intresserad av. Istället använder man sig av slumpmässiga urval. Om man till exempel vill veta hur många av Sveriges väljare som kan tänka sig att rösta på socialdemokraterna är den säkraste metoden naturligtvis att leta upp varenda väljare och fråga dem. Eftersom det är ganska opraktiskt väljer man istället ut ett par tusen väljare slumpmässigt, och frågar dem. Man antar sedan att de är representativa för resten av befolkningen. Men den här metoden gör att det blir en viss osäkerhet kring resultaten, en felmarginal. Utifrån felmarginalen kan vi sedan ta fram ett konfidensintervall. Vi kan sedan med en viss procents säkerhet, till exempel 95 procent, säga att det sanna värdet befinner sig inom konfidensintervallet.
Man får en felmarginal kring alla värden man räknar fram på statistisk väg, som till exempel medelvärden och regressionskoefficienter. Det är viktigt att komma ihåg att bara för att ett medelvärde i SPSS anges med tre decimalers noggrannhet så kan vi inte vara säkra på att alla de tre decimalerna är rätt. Dock gör många opinionsinstitut och tidningar det här misstaget ofta. Henrik Oscarsson har skrivit ett väldigt bra inlägg om vikten av att ta med felmarginalen i beräkningarna i opinionsundersökningar. Läs!
SPSS-AKUTEN 