Som forskare försöker man förklara fenomen av olika slag. Inom samhällsvetenskap innebär det ofta att man letar efter samband mellan olika variabler. Om man vill besvara frågan ”Varför kommer brandkåren?” kan det vara vägledande att se efter vilka hus som har brunnit och inte. En statistisk analys skulle visa att brandmännen mycket oftare kommer till hus som brinner än till hus som inte brinner.
Eftersom vi vet vad brandkårens uppgift är kan vi utifrån denna observation dra slutsatsen att bränder gör att brandkåren kommer. Vi har observerat ett samband, och utifrån våra teoretiska kunskaper kan vi säga att det rör sig om ett orsakssamband – den ena variabeln (brand eller ej) orsakar den andra (brandkåren kommer eller ej).
Ett vanligt fel i samhällskunskapen är dock att man misstar ett samband för att vara ett orsakssamband. Ett personligt favoritexempel är det som illustreras nedan i bild 1. I diagrammet är ett antal länder utritade. På X-axeln anges hur många tv-apparater per 1000 invånare som finns i landet. På Y-axeln anges hur lång förväntad livslängd det är på barn som föds i landet. Det är ett starkt samband – ju fler tv-apparater per 1000 invånare, desto längre förväntas medborgarna i landet leva. Beror det på att folk som ser mycket på Cityakuten eller Grey’s Anatomy blir så duktiga på sjukvård att de kan rädda livet på sina vänner? Antagligen inte. Det troliga sambandet är att det är i välutvecklade länder man har många tv-apparater. Samma länder är också de där man har råd med bra sjukvård för befolkningen.
Bild 1. Sambandet mellan antalet tv-apparer per 1000 invånare i ett land och förväntad livslängd vid födseln.
Sambandet är alltså spuriöst, ett skensamband. Vi kan se ett samband, men det beror inte på att den ena variabeln orsakar den andra. Samma misstag som i exemplet med tv-apparater och livslängd görs av författarna till boken Jämlikhetsanden. Författarna hävdar att inkomstjämlikhet i ett land är bra för allt möjligt. Om detta har nationalekonomen Andreas Bergh skrivit ett bra inlägg, där han visar att om man kontrollerar för ett antal variabler försvinner det ursprungliga sambandet. Det författarna menar vara ett orsakssamband verkar alltså inte vara det.
En reaktion till “Orsakssamband eller inte”