Guide: Flernivåregressionsanalys, del 2

I den här guiden ska vi gå igenom:

  • Hur man lägger in fixerade effekter på nivå 1 och nivå 2
  • Hur man låter effekten av nivå 1-variabler variera mellan nivå 2-enheterna
  • Visualisering av varierande effekter
  • Hur man kan förklara variation i effekt

I den första delen av den här guiden undersökte vi data om priser på bostadsrätter i Göteborg. Vi fann då att det fanns signifikant variation i pris mellan olika stasdelar (nivå 2-enheterna). Nu ska vi undersöka om nivå 1-variabler, alltså egenskaper för varje enskild lägenhet, kan påverka priset, om stadsdelsegenskaper kan påverka priset, och slutligen om nivå 1-egenskaperna varierar mellan stadsdelarna. Data för den som vill följa med kan laddas ned härifrån.

Fortsätt läsa ”Guide: Flernivåregressionsanalys, del 2”

Nya skribenter på SPSS-akuten + vad vill du läsa mer om?

Sedan starten av SPSS-akuten 2010 har Anders Sundell ensam stått för innehållet här på bloggen. Under de snart tre år som gott har antalet besökare ökat markant och uppgår nu till hundratals varje dag. För att kunna uppdatera lite oftare förstärker vi nu med tre ytterligare skribenter, alla doktorander på Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs Universitet: Rasmus Broms, Elina Lindgren och Sebastian Lundmark. Framöver kommer vi alla fyra bidra med innehåll till bloggen.

Tonvikten kommer som förut vara på att skriva enkla guider till hur man genomför analyser i SPSS, och om annat som är nyttigt när man ska göra en statistisk undersökning eller tolka statistik.

Men vi tar gärna emot tips! Om det är någon särskild metod som du vill att vi ska skriva om, eller något allmänt du vill se mer av, eller om du har tips om hur bloggen borde utveckla sig i framtiden, skriv en kommentar!

Rasmus Broms

Elina Lindgren

Sebastian Lundmark

Anders Sundell

Guide: Flernivåregressionsanalys del 1

I den här guiden ska vi gå igenom:

  • Varför man ibland bör använda flernivåregressionsanalys istället för OLS
  • Hur man räknar ut intraklasskorrelationskoefficienten

Den absolut vanligaste tekniken för regressionsanalys är den så kallade OLS-tekniken. Med den kan man undersöka samband mellan en beroende variabeln och en eller flera oberoende variabler. I den här guiden tänkte jag försöka gå igenom en annan teknik, flernivåregressionsanalysen (multi-level regression analysis på engelska).

Fortsätt läsa ”Guide: Flernivåregressionsanalys del 1”

Guide: Kontrollvariabler i regressionsanalys

I den här guiden ska vi gå igenom:

  • Hur samband kan verka vara mer positiva än vad de egentligen är
  • Hur samband kan verka vara mer negativa än vad de egentligen är
  • En lathund för vilka effekter man ska förvänta sig av utelämnade variabler

I bivariat regressionsanalys kan man undersöka om det finns ett linjärt samband mellan två variabler. Men ofta talar man om att man behöver föra in kontrollvariabler i regressionsanalysen. Anledningen är att om man missar att ta med de relevanta kontrollvariablerna riskerar att dra felaktiga slutsatser om huvudsambandet. I den här guiden ska vi gå igenom de två sätt på vilket man kan dra felaktiga slutsatser, och vad som man kan förvänta sig händer med huvudsambandet när man introducerar olika kontrollvariabler.

Fortsätt läsa ”Guide: Kontrollvariabler i regressionsanalys”

Läsarfråga: Överlappande konfidensintervall

Q: Jag har data på temperaturen i två grupper som jag vill se om de är signifikant skilda från varandra. Jag har beräknat ett konfidensintervall (95%) och det överlappar. När jag gör ett t-test ger det dock att p<0,05 dvs att medelvärdena är signifikant skilda från varandra. Bör det inte ge samma sak, dvs att de ej överlappar och t-test ger p<0,05?

A: Mätningar av två saker kan ha överlappande konfidensintervall och ändå vara signifikant skilda. Tänk dig att det bara är ändarna som överlappar, som på bilden. Vi kan inte med 95% säkerhet säga att det röda värdet inte är är noll, och vi kan inte heller vara 95% säkra på att det gröna värdet inte är noll.

Däremot är det ganska sannolikt att det röda värdet faktiskt är större än det gröna. Anledningen är att det finns en viss osäkerhet i skattningen av båda värdena. För att det röda värdet inte ska vara större än det gröna så måste det alltså vara i den absoluta botten på konfidensintervallet, medan det gröna värdet samtidigt ska vara i den absoluta toppen på sitt konfidensintervall.

Det kanske kan hjälpa att tänka sig att man singlar två mynt. Sannolikheten för att det ska bli krona är 50% för båda mynten, men bara 25% för att båda ska bli det samtidigt.

Alltså: det är inte konstigt. Det är själva testet av skillnaden man framförallt ska lita på, inte konfidensintervallen, eftersom det inte är perfekt precision i TVÅ mätningar. Om du istället vill se om ett värde är signifikant skilt från noll så kommer det passa perfekt med konfidensintervallet – om konfidensintervallet överlappar noll är inte värdet signifikant skilt från noll, eftersom vi så att säga mäter värdet noll med perfekt precision.

Guide: Korstabeller

I den här guiden ska vi gå igenom hur man:
X Skapar bivariata korstabeller
X Skiljer på rad- och kolumnprocent
X Signifikanstestar ett samband i en korstabell
X Tar fram ett mått på sambandets styrka
X Kontrollerar sambandet för ytterligare en variabel i en trivariat korstabell
X Konstruerar en effektparametertabell för den trivariata tabellen

Fortsätt läsa ”Guide: Korstabeller”